fredag 14 oktober 2016

Bloggen utkonkurrerad

Det finns flera anledningar till att jag inte bloggar längre.

Jag tappade sugen att skriva underfundiga och informativa texter, och bloggen gav som inte lika mycket tillbaka.

Sedan dök Instagram upp vilket konkurrerade ut bloggmediet totalt för mig då det är så otroligt mycket smidigare. Från en halvtimme att skriva att ett inlägg till några minuter då det fungerar rätt i mobilen till skillnad från blogg.
Inget piss med att överföra bilder och strula. Att överföra bilder tog bara det en halvtimme igår då Android är så sjukt slött i överföring jämfört med Windows Phone som jag hade innan.
Windows Phone sög getballe på det mesta förutom det, tydligen.

Så om man vill se hur det går får man vackert klicka sig in på Instagram istället.

https://www.instagram.com/skyrgaumur/

Gått över till att skriva på engelska, då mina intressen är för smala för svenska. Det får ni leva med.

/Peter

Delårsrapport

 Det är dags att redovisa vad som hänt under den här utebygg säsongen.

Vi har kalkputsat fasaden och kalkmålat den. Min målsättning var att hinna två fasader, så jag är nöjd att det blev fyra.



Grunden har även den blivit färdigputsad och fått sig två lager kalkfärg. Pigmenterade färgen vi hade kvar från skorstenen med svart och gul järnoxid enligt Dan på Målarkalks anvisningar.

Vi lade upp jord mot grunden också, då försvann mycket av Morran-och-Tobias känslan.
Sedan valde jag att täcka jorden med gammal halm så det inte skvätter jord på fasaden vid hårt regn.



Nästa uteprojekt blir att lägga ner dräneringsslang från grunden ut till slänten bakom huset och gräva ner tilluft till skafferiet.



Jag utmanade min finsnickeri kunskaper och byggde en skåpvägg i lekrummet. Annika grundoljar.



I pauserna medans jag väntade på att putsen skulle karbonatisera byggde jag en snickarbänk i engelsk tradition.
En engelsk är mycket enklare och snabbare att bygga än en skandinavisk.
Pissdålig bild, men pappa hjälpte mig släpa ut den i köket igår. Ska börja finputsa lekrummet snart, så där kan den inte stå på ett tag.



Luckorna hade målaren slängt utanför en lägenhet där vi bodde innan. Skönt att få användning för dem till slut. De har legat och skräpat i säkert tre år. Lådorna var regnskadade, så där har jag lite att göra med att renovera.
Trevligt med halvt överfalsade luckor ändå, man behöver inte vara så noga med måtten.



Stommen är byggd av furulamell. Ville inte använda MDF, tycker kvalitén är för dålig på det. Priset låg på runt 230 kr/m2.
Sedan har jag gjort en ram av furu som luckorna och lådorna hänger i.



Stommen är ihopmonterad med snedskruv. Har använt en finess som kallas för "pockethole jig".
Jag förstår nu varför kök är så jävla dyrt. Det här projektet tog aslång tid att genomföra.


/Peter




onsdag 3 augusti 2016

söndag 5 juni 2016

Bert Karlsson ger sig in i tiny house branchen.

Sveriges kanske främsta bidragsentreprenör Bert Karlsson insåg förstås att det finns pengar att tjäna på migrationskrisen även i nästa led.

Han har nu börjat upparbeta trailerparks där han ska hyra ut eller sälja villavagnar åt olika kommuner.
Vagnarna ska importeras från Vitryssland och Polen.

Jag vet inte vad jag ska tycka, eller hur jag ska formulera mig. Jag funderade på att ge mig in i tiny houses själv, men då hade jag byggt kvalitet åt privatpersoner.
Att tjäna pengar på att ge folk lösningar på Sveriges hårt reglerade bostadsmarknad och hjälpa dem snuva Staten på skatteintäkter i form av bostadsavgifter med mera hade varit en fin gärning.

Hus på hjul har verkligen framtiden för sig, men det var väl inte en framtid som blivande slumområden jag hade velat se.
Statusen på att bo litet kommer definitivt inte höjas av detta, och det är lite tråkigt.

Ja ja. Det ska bli intressant att följa utvecklingen i vilket fall.

/Peter



lördag 4 juni 2016

Bygga Isokern mantelskorsten 580*580

Om man vill ha fler än två kanaler i en skorsten finns det egentligen bara två val på marknaden som jag lyckats hitta. Tegelskorsten eller Isokern mantelskorsten.
Vi valde Isokernen då reglerna var så hårda gällande tegelskorstenar. För att klara brandskyddsreglerna hade skorstenen och området med obrännbart material blivit väldigt stort.

Läs på och gör din egen bedömning. Rent ekonomiskt tror jag tegelskorstenen vinner om du murar själv, 7 m Isokern gav vi 37500 kr för inkl moms.

Här har skorstenen levererats. Det är helt enkelt stapelbara lådor på 58*58*30 cm i pimpsten. I dom ställer man vad rör man vill ha och fyller mellanrummet med lecakulor. Man kan nog fylla med sand också om man är lite snål och galen. Så länge sotarmäster inte får reda på det.

Vi valde en rökkanal på 145 mm till kökspannan, ett spirorör på 125 mm till badrumsventilationen och ett 160 mm till kökets imkanal. Vi hade kunnat få plats med ett rökrör till, men vi behöver inga fler eldstäder.



Instruktionen lämnar en hel del att önska gällande tydlighet. Den som heter Isokern Mantelskorsten.
Den levererades inte ens med skorstenen, utan det kom med en nyare variant som inte har något med den här skorstenen att göra.

Jag hittar tyvärr inga bilder på när jag staplade upp skorstenen. Köp ett bra lod, och häng från punkten där du vill ha ut skorstenen i taket.
Man sätter lådorna på varandra i B-bruk, lådorna suger fukt väldigt fort, så man får vara snabb med att lägga på nästa låda och väga av den med vattenpasset innan bruket styvnat för mycket.

Observera att lådorna är tunga, 33 kg styck. Väldigt svårt att lägga på dom kontrollerat utan att splatta ut bruket i något hörn. Var två.

Foderrören ska börja några dm under eldstadens ingång så du får en sotfälla. De är otroligt svåra att ställa i lod, sotarmästaren sa att såna här skorstenar oftast ser ut som huggormar inuti. Gör en fixtur som du skruvar eller spänner fast ovanpå varje block när du sätter ner foderröret så det hamnar på samma ställe som det förra.
Foderrören tätas med skorstenslim som man spritsar ut med plastpåse. Spara oblandat lim som blir över efter projektet, det är bra till att limma allt möjligt.
Sträck ner armen i foderröret och smeta ut skorstenslimmet som pöst ut. Imponerar på sotarmäster, alla murare skiter tydligen i det eftersom kunden inte brukar kolla inne i kanalerna.

Där du ska ta ut öppningar i mantlarna in till kanalerna ska du binda lecan med bruk. Jag använde B-bruk, lerbruk går säkert också bra.
Det fyndiga med den lösa lecan i skorstenen är att foderrören behöver rörelsemån, annars kan dom spricka, vilket överseriösa människor som bundit lecan hela vägen fått lära sig den hårda vägen.

På bilden nedan har jag börjat borra, hacka och vinkelslipa mig in till foderröret för kökspannans ingång. Ett otroligt skitigt och vidrigt jobb. Se för fan till att det är i rätt höjd! Trippelmät!



Det börjar närma sig...Ingången får inte vara smalare än foderröret, men inte för bred heller. Man ska sätta i en metallstos i den här öppningen, och den måste ha rörelsemån när den utvidgas av förbränningsgaserna, annars spricker saker och det blir dålig stämning.



Använder ett spirorör med syllgummi runt som mall för att få rätt diameter på gången. Kolla på stosen, den har fjäderhakar som ska hålla fast den i gången. Glasfiberdrev ska också få plats för att täta. Putsen ska vara minst 10 mm tjock har jag för mig.



Tänk i god tid på var sotluckan ska sitta. Hos oss står skorstenen i badrummet, och rökröret sotas under tvättstället... Sotarmäster sade inget, men sotarn kanske tjuter. Inte jätteergonomiskt.

Sotluckan ska vara i samma nivå som botten av rökkanalen.



Färdigputsat sotkanal.



Limmat fast sotluckan med skorstenslim. Bra till allt, som sagt. Detta ska också vara jädrigt tätt.



Putsat skorstenen, och det ser ut som skit. Jag putsade med B-bruk, som instruktionen säger att man ska göra. Gör inte det. B-bruk är ett helvete att jobba med. Använd lerbruk eller ett svagt kalkbruk iställer. Blir mycket snyggare och precis lika tätt.



Visesida i badrummet. Ser hyfsat ut i alla fall.



Här börjar det riktiga helvetet. Takstolar i vägen. Jag riggade block och talja så jag kunde hissa upp mantlarna i taket och sedan sänka ner dom i bruket.



Och där rasade ställningen jag och pappa byggt för att fortsätta på taket. "What is dead may never die, but will rise stronger than before."



Påt igen, några månader senare.



Öppnat taket och rivit bort takläkt som är i vägen.



Nu är det tungt, pilligt och jävligt. Varje block ska bäras upp för stegen, och upp på taket.



Skruvade i ett handtag för att kunna lyfta ner genom taket.



Byggt ett vilplan att ställa mantlarna på medans jag lägger bruk. Skorstenen ska gå en meter ovan teglet på högsta punkten där skorstenen går ut genom taket, men inte högre! Över 1,3 meter och du måste mura i kramlor och plattformar.



Äntligen. Slutlig höjd. Det är nästan över. Spirorören skarvade jag med typ 1,5 meters mellanrum. Man vill ju fylla i lecan allt eftersom så det inte trycker i väg kanalerna åt något håll.



Fyllde i med bruk ut till råsponten så skorstenen står fixerat, och vi får ett stadigt underlag att limma mot.



Finns bra fogpatroner att täta med för såna här situationer. Köpte nåt rött klet.



Världens bästa tejp. Flexwrap. Klarar hörn, ett måste i såna här situationer.



Tänk på att tejpa så att det inte blir skarvar vatten kan pressa mot.



Tejpa tejpa. Förstärk med klisterklet mot bruket.



Börjar på kronan. Skorstenskronan är det absolut viktigaste exteriört på hela huset, tycker jag.



Nåt sånt här tänkte jag mig.


Gjutit kronan. Låt rören sticka upp lite om du behöver insektsnät på någon kanal t.ex.



Kapat till teglet så att plåtslagaren kan komma och montera under beslaget.



Var seriös och isolerade med mineralull runt skorstenen enligt reglerna. Fullständigt skit samma då cellulosaisoleringen som kommer sen ändå är obrännbar.



Tillstängt med flexwrap inomhus. Här ska int läcka någe luft.



Vår unge plåtslagare monterar beslaget. Han har gjort det med putskant så jag kan putsa mot senare.



Noga med detaljerna är han. Notera putskanten förresten.



Så. använt profilskrapa för att putsa profilen. Var lite klurigt.



Färdigputsad! Använde ett hydrauliskt kalkbruk, St Astier NHL 5.



Robert har varit här igen om monterar huven. Titt så bra det blir!



Då är det bara kvar att måla...



Hoppas detta kan vara till nytta för någon.

/Peter

fredag 27 maj 2016

Vad man behöver veta för att komma igång med lera som byggmaterial.

Jag tänkte försöka skriva en instruktion där jag får in de viktigaste bitarna om att jobba med lera.
Lätt n00b-varning för den hyfsat insatte.

Till den lättkränkte vill jag säga att detta är mina personliga åsikter som mycket väl kan vara skitfel. Invänd gärna, sånt älskar jag, men då vill jag ha argument om varför man bör göra annorlunda.

Leran är bindemedlet, den behöver magras med något för att bli mer användbar och inte spricka som satan. Idag använder vi oftast bruten sand med vassa korn, en produkt vi ägnar alldeles för lite tacksamhet.
Förr fick man nöja sig med siltig lera eller att magra med t.ex. sågspån. Ser man bland annat i gamla recept för lertegel. Då krymper materialet sjukt mycket eftersom även sågspån sväller av vatten.

I Sverige är vi bortskämda med väldigt fin lera. En bekant skulle ta in en hantverkare från Tyskland. Han ville tvunget köpa lerpulver från utlandet. Låter som vansinne.
Om du inte har lera någon halvmeter ner i backen på tomten är det enklast att ringa runt bland traktens entreprenadfirmor och be om ett lass lera.
Beroende på ditt projekts storlek förstås.

Jag brukar blöta upp leran åtminstone ett dygn i ett badkar innan jag ska använda den. Allra finast blir det om man lägger frusen lera i blöt. Då sprängs den sönder väldigt väl. Så blyga inte för vinterputsande.

Sanden bryr jag mig inte så mycket om. Jag ringer till Benny och ber om ett lass mursand. Sedan siktar jag den till den fraktion jag vill ha. Det är enbart till finputs man behöver göra detta, då vill du få bort allt grövre än 3-4 mm i diameter. Mängderna är ganska små då, så jag finner inte siktandet alltför betungande.

Ofta används armering för att göra putsen starkare. Vanligast är halm. Jag gillar att samla böset som ligger på bondens loge. Det som ramlat ur balarna. Det är naturligt kortare, och trasslar inte in sig så förbenat i blandaren. Nackdelen med kortare strån är att det inte armerar lika väl som längre. Allt är en kompromiss här i världen.
Halmen vill man ha i sent i blandaren, så det inte bryts sönder alltför mycket. Såvida du inte vill det förstås. Kör halmen längre om du gör en finputs, så den sönderdelas i mindre fibrer.
Eller var en snobb som jag och använd hampa eller linfibrer till finputs. Jag köpte en kubik hampa i storsäck av någon bonde i Västergötland. Roger hette han nog.

Verktygen jag använder är tvångsblandare, nitrilhandskar, massaslev och liten rivbräda. Samt putsguider om jag vill få en väldigt plan yta.
Till mycket små projekt kan man klara sig med borrmaskin och visp. Prova att bygga en cob-ugn innan du inbillar dig att du klarar ett hus utan tvångsblandare.
Det sägs att begagnade tvångsblandare är talrika i Danmark.

Jag använder typ samma recept till allt. 1 volymdel lera och 4 volymdelar sand. Tillsätt vatten till den konsistens du tycker är trevlig att arbeta med. Armering efter smak, 2-3 volymdelar kanske kan vara en början?
Det här är till stor del en smak och erfarenhetsfråga. Prova lite, det kan knappt gå åt helsike.
Vill du ha en lättare produkt att till exempel fylla innerväggar med är eldningsflis otroligt smidigt att använda. Runt 8 delar flis till 1 del lera och 2 sand.

Utomhus brukar man blanda i en del färsk koskit också. Det ska göra putsen starkare. Bonden kommer skratta tills han kissar på sig när du irrar runt i kohagen med en spann var och varannan dag.
Ge fan i koskiten inomhus, då möglar det lätt.

Lerputs fäster lydigt på det mesta. Ju slätare underlag, desto tunnare lager måste du lägga åt gången. Ett tjockare lager krymper mer av någon anledning. Lägger du på 4 cm på slätspont kommer det sitta jättebra blött, för att sedan lossna när blandningen krymper. Minsta motståndets lag gäller, är sammanhållningen inom putsen större än underlagets friktion är det där det kommer ge med sig.

Öka underlagets friktion med borrade hål, yxhugg, nät, fasthäftade pinnar. Fantasin och tiden sätter gränserna. Om du använder nät behöver hålen vara ganska stora, minst 2*2cm för att putsen ska nå igenom och kleta fast på underlaget. 4*4 cm om nätet är grovt, t.ex. kokosnät.

Man brukar börja med att kleta ner underlaget med en väldigt lös och kletig puts. Kallas i folkmun för klisterlager. Det är till för att öka vidhäftningen. Många använder en extra fet puts till detta 1:2 blandning. Jag brukar fuska och bara blanda vanlig puts extra lös i en hink.

Om underlaget är ojämnt och mjukt, till exempel halmbalar, vill man bygga upp ett lager på i genomsnitt runt 4 cm. Så det blir lite självbärande och mysigt. Detta lager kallas utstockning. Lägger du på det i ett lager kommer det spricka mer än om du lägger det i två.
Jag föredrar att lägga utstockningen med massaslev. Anledningen till detta är att man då smetar ut kokorna i tunna "fjäll" som överlappar varandra. Det leder till en starkare puts där fibrerna låser bättre.

En fundering här. Johannes Riesterer förordar att man inte binder samman träreglarna med halmbalarna och putsen. De rör sig olika, och då finns en risk att putsen kommer spricka. Jag tror det kan ligga mycket i detta utomhus. Om du använder nät, fäst det alltså inte i reglarna. Inomhus är miljön jämnare, och jag tror det är skit samma.

Om underlaget är fast, trä eller kanske en reglad vägg med lertegel eller annat i facken brukar jag dra över alltihop med kokosnät och putsa in det i ett 1-1,5 cm tjockt lager.
Det är säkert fusk, men jag behöver bära mindre puts och resultatet blir ändå bra.

Inomhus kommer du behöva en avfuktare för att torka ut väggarna på rimlig tid. Förutom några månader mitt på sommaren när du ändå jobbar utomhus.

När utstockningen inomhus torkat och spruckit färdigt är det dags för finputsen. Den behöver läggas tunt.
Ett putslager på 0,5-1 cm spricker inte. Över 1 cm börjar sprickor uppträda. Jag smetar på den med massaslev och när den "satt sig", alltså torkat så pass att den inte smetar "river" jag den med rivbräda. Detta jämnar till ytan och ruggar upp den lite. Det brukar ta några minuter innan den satt sig.
Jag vill få en yta som är så grov som kornstorleken i sanden. Då blir det lättare att foga mot torr puts och laga skadad puts.
Andra tekniker är svampar, borstar m.m. Då är det också ganska lätt att jobba ihop fogar. Men jag diggar inte det utseendet.
Några små ytor har jag glättat med massasleven för att få en mängd facetter.

Just det, foder och lister. Antingen är du modern och sätter upp tak och golv först och så långt in att du kan putsa mot och skita i lister. Det kommer spara dig en massa pengar. Lister är dyrt.
Du kan putsa fram lister med profilskrapor också om du är en riktig hunk.

Eller så sätter du upp listerna först och finputsar mot dom. Det kommer spara dig en massa glipor och problem. fast du måste masker och strula mycket när du målar.
Jag valde att finputsa först och sätta listerna sedan. Förmodligen sämre.

Till ytbehandling föredrar jag äggoljetempera. Mixa ihop 1 del lera, 1 del linolja, 1 del ägg och 2 delar vatten och måla med. Antingen som slutlig färg om du gillar grunt, eller som en grundning. Ju fler lager du lägger, desto mörkare brunt blir det. Första lagret blir ljust beige, andra lagret en fin brun nyans. Kolla på Youtube när Milis Ivarsson målar. tekniken är annorlunda mot linoljefärg.

Måla inte med linoljefärg, det går åt abnorma mängder, väggen ser ut som den är inbakad i plast, och det blir även plasttätt.
En del tjatar om tapetlim. Jag har provat, och tyckte inte det tillförde något värde överhuvudtaget.

När utstockningen utomhus torkat och spruckit färdigt är det dags att våndas. Vi har valt att lägga ett mellanlager med lerkalk och sedan kalkputs.
Enbart lerkalk håller bra också. Jag tycker lerkalken kräver mer sand för att inte spricka. Experimentera lite med sandmängden. 50/50 kalk och lera är ganska vanligt.

Måla med kalkfärg och hoppas att inte alltihop ramlar ner i vinter.

onsdag 25 maj 2016

Semesterjobb

Det flyter ihop lite när man mest glider omkring hemma och pysslar så här några veckor. Västergaveln har blivit kalkputsad, vilket var en målsättning. 
Annika har målat om vattbrädor och vindskivor när ställningen ändå står där. Så tar det två år till innan vi behöver tänka på det igen.

Jag har beställt fasadfärg, det blev Målarkalks sandkalk. Ska vara lite gråare i nyansen, inte chockvit. 
Vi tänkte kalkvattna först, men jag ville ha med lite ballast i färgen också av någon anledning.

Nästa projekt är att lägga första lagret av lergolvet i lekrummet. Jag tänkte lägga två lager med 3 cm i varje så det inte spricker så förbannat. 
Men jag måste ha mätt helt hejdlöst fel när jag lade ut lecakletet, det där lerlagret är inte 3 cm i mitten av rummet. Närmare sju. Djefla skit. Så kul är det inte att bära puts.

Kanske skulle hyra en laser till nästa lager ändå. Det är ju på det lagret det gäller.



Annika har gett tröskeln till badrummet lite uppmärksamhet. Gillar hur plastmattan, lerputsen, kaklet, dörren och tröskeln funkar ihop.



Idag tapetserade vi sista väggen på övervåningen. Skönt. Jag tycker inte tapetsering är särskilt betungande, men rätt tråkigt.
Utsikt från soffan, som nu står på sin slutgiltiga plats. Här kommer jag ligga många timmar och fisa i framtiden.



Det här skrymslet mellan skorstenen och pelaren retar mig. Jag vill göra något med det.



Den här bokhyllan har jag fulat ihop också. Inte en enda ordentlig fog, bara skruv rätt igenom. Jag skäms nästan. Men såna där limfogskivor var fantastiskt trevligt att jobba med.
Jag tyckte min design andades väl mycket Billy-bokhylla först, men spindligheten passar bra i det där trånga hörnet när den väl stod på plats.



Ja, en bild på trängslen. Återigen från mitt soffhörn. Bokhyllan blev av en slump bara 20 cm djup, då jag köpte fel skivor. Tur det, ser ut att passa.



Utsikt från Annikarummet mot Lilla Huset.



Nästa steg på ovanvåningen är att klura ut det där skorstenskrymslet och sedan sätta lister och foder.
Mätte ut mängden list, fy fan vad mycket det blev till ett enda litet rum.

/Peter