måndag 16 mars 2015

Vedprojektet, del 3

Jag tog på mig spenderarbyxorna idag och köpte en slägga och två vedkilar. Efter jobbet kunde jag inte låta bli att svänga förbi tomten och prova mina nya leksaker.

Om jag kunnat se in i framtiden hade jag köpt dom grejerna i förväg, då hade det räckt om jag spräckt de stora klunsarna en gång så hade de gått in i vedmaskinen. Nu får jag spräcka en massa gånger per bit.

Har också lärt mig den hårda vägen att min tvåhandsyxa är snudd på för lätt för vedklyvning.
Håkan Strotz sade en gång när jag var liten att han ägde 40 st yxor. När jag frågade förra året misstänkte han att antalet låg kvar på ungefär samma nivå.

Alltså måste 40 yxor vara det ultimata antalet man behöver.

Jag har bara två stycken. Alltså borde jag kunna köpa en till utan att få prylångest. Nästa år kanske. En slägga har jag velat ha i ett år nu. Så den kändes ganska okej.
Det är inte pengarna som så, och miljön kommer ändå gå åt helvete, men man ska ju förvara allt man köper.



Jag borde åka hem, men Annika jobbar, så jag kan leka lite till. Vägde in några pallar att börja stapla veden på. Jag tänkte returnera pallen till bygghandeln, men de förklarade att jag hade bättre nytta av pallen i framtiden än av de få kronorna jag fick i pant. Rätt hade dom.



Som jag förstått det efter att ha studerat teorin bakom vedtorkning, vill man få in så mycket vinddrag i veden som möjligt.
Detta ska balanseras mot att en jätteluftig stapling kollapsar lättare när veden krymper under torkningen.
Det är nog därför en del kapar ner till 2 eller tre fot för att sedan slutkapa till en fot när veden torkat. Långa bitar ligger stabilare.

Jag ska fundera lite mer. Ett alternativ jag grunnar på är tre staplar längs med pallraden med en dm luft mellan de yttre och den inre. Om jag lägger följare som binder ihop de tre staplarna borde det funka.
Eller så lägger vi bara två yttre staplar och fyller mitten lite hur som helst och låter det torka bäst fan det vill. Det kommer ändå vara fem gånger seriösare än gemene mans vedtorkande.

Den här platsen är förresten den bästa tomten har att erbjuda för vedtorkning. Högt, blåsigt, hyfsat slätt urberg med väldigt lite jordmån. Inga träd tätt inpå som ger fukt. Inget vidare gräs som stänger till mot pallarna.

Riktigt nördigt hade varit att rikta in laven mot sydväst, förhärskande vindriktningen. Så att venturieffekten suger lika mycket på bägge sidor. Fast berget är plant norr-syd, är säkert precis lika bra.
Vilken mupp jag är.

Dock ligger det på baksidan av Huset. Svårtillgänligt när man börjar skapa en trädgård i framtiden.
Vi får se hur det blir kommande år. Jag är ju en n00b på sånt här.

/Peter

9 kommentarer:

  1. Alltså vadå? Du ska förstås köpa en finsk hävkraftsyxa. Torkningen har jag inte löst optimalt än. De senaste två åren har jag torkat det första plastväxthuset jag byggde. Det är snustorrt efter en sommar där. Dock provocerar det mig att behöva bära in och stapla veden där inne. Skulle helst se att den kunde torka i hög. Möjligen kunde jag trava den efter det, när den är mycket torre och lättare, för att göra det smidigt att hämta på vintern.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmm. Jag har snneglat nyfiket på brytyxorna på internet. Får se till att provsvinga i butik i framtiden.
      Att torka i växthus är ju på sitt sätt genialiskt. Det är ju en stor luftavfuktare.
      Fast oftast bygger man väl växthus med annat än vedförvaring i tankarna...

      Radera
    2. Såg en recension av den med Wranglerstar. Av videon kom jag till samma slutsats som han. Mm-nej.
      Det där slingrandet ser jävligt jobbigt ut.
      Hade varit kul att provklyva med den nån gång dock.

      https://www.youtube.com/watch?v=w_s3Ci1Dl0s

      /Peter

      Radera
    3. Du är välkommen att prova nästa gång du råkar besöka Västerbotten! Jag tycker det är en riktigt trevlig yxa för lite grövre ved. Det är trevligt att den antingen inte fungerar alls eller verkligen klyver. En traditionell yxa tycker jag oftare nyper fast halvvägs. För mindre ved fungerar en liten vanlig klyvyxa bättre. Men jag kanske bara har gått på marknadsföringen...

      Radera
    4. Jag måste definitivt prova den nån gång.

      /Peter

      Radera
  2. Om jag inte missminner mig har du hävdat att du har en talang för att göra till och med urintankar snygga, så jag förväntar mig faktiskt nåt extra av dina vedstaplar :)

    Annars tror jag inte du behöver bekymra dig så värst om att få till absolut optimal luftning när du är ute i så pass god tid, däremot är det jäkligt tråkigt att behöva stapla upp veden igen om man slarvar med stabiliteten. Min favoritstapel på pall är korslagda trän som stöd i ändarna och två rader ved mellan dem. Är man noga med det första kan man vara rätt slarvig med det andra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ooh. The pressure! En snygg vedstapel. Det hade varit nåt det.

      /Peter

      Radera
  3. Skulle nog rekommendera att du staplar en ram runt om pallarna, både på kortsidan och långsidan, med hörnen lagda från varannat håll så du får en förstärkningsfunktion där. Efter det kastar du bara in ved i "hålet som bildas i mitten, gärna så mitten blir högre än kanterna, så det blir en "topp". När veden ligger lite huller om buller där i mitten så blir det luftigare än om det är staplat. Vill du riktigt snofsa till det så bygger du om pallarna så du kan lägga veden i en cirkel istället. Då kan du trava den yttre ringen så den lutar lätt inåt hela tiden - då blir hållfastheten i det närmaste oslagbar. ;-) / Susanne

    SvaraRadera
  4. Håller talaren ovan! Det tar lite mer plats, men det blir både stabilt och faktiskt ganska "snyggt". Vill du ha lite extra stabilitet så kan man slå i några stolpar runt om också. Men den största fördelen upplevde jag var att det gick otroligt mycket fortare än att floa rader.

    SvaraRadera